Egentligen är jag trött på att läsa om corona. Stressen och oron över viruset får verkligen intressanta effekter på oss människor. Paniken som råder påminner på många sätt om en världsturnering i knattefotboll. Alla springer huvudlöst efter bollen utan någon som helst eftertanke eller strategi.
Själv sitter jag, med ett brutet finger under läkning, på behörigt avstånd från kaoset i mitt hem ute på landet och beskådar spektaklet. Det är klart att jag påverkas, men vårsolen speglar sig lika vackert i dammen utanför mitt fönster som alltid och nattfrosten i gräset gnistrar som diamanter. Lammen föds på löpande band i stallet och träden knoppar sig. Jag älskar skiftet mellan våra årstider och längtan efter vår och sommar spritter i kroppen. This too shall pass mina vänner så glöm inte att njuta.
En intressant reflektion jag har gjort är att de sociala normerna sätts ur spel nu när människor i stor utsträckning jobbar hemifrån. De sociala mötena med kolleger som vanligtvis är en naturlig del av vår vardag uteblir och den spontana verbala kommunikationen förflyttas till chat, mail och i bästa fall videokonferens. Ja, eller så spontan blir den ju inte längre.
Jag möter många människor i mitt yrke och jag både hör och ser så tydligt att det här viruset är rena frälsningen för alla introverta som nu slipper både kontorslandskap och kallprat vid kaffemaskinen. De extroverta däremot känner sig stressade och vet inte riktigt vad de ska ta sig till eftersom många av deras naturliga strategier för att nå framgång har satts ur spel. Lärorikt, tänker jag eftersom det utmanar den extroverta normen som råder i arbetslivet. Plötsligt är det de extroverta som får uppleva känslan av att hitta nya vägar och anpassa sig för att nå resultat. Kanske känner de sig också lite fel, precis så som många introverta känt under en herrans massa år. Och kanske leder detta till insikter som skapar förutsättningar för en arbetsmiljö framöver som passar fler. Det kanske inte längre är så kontroversiellt att jobba hemifrån när fler vågar släppa på kontrollen och inser att det faktiskt finns de som är effektiva från hemmakontoret. Alla är inte myglande latmaskar som ligger på soffan och kollar på Netflix när chefen inte ser.
Själv är jag varken introvert eller extrovert. Jag är ambivert. Alltså lite av varje. I många år gick jag omkring och trodde att jag var extrovert. Med största sannolikhet för att jag trodde att det var det rätta. Men så trillade poletten ner en dag och jag förstod att det här med introvert och extrovert handlar ju inte om att vara social eller inte. Visst, jag brukar raljera och säga att jag inte tycker om människor och det är förstås inte riktigt sant. För jag älskar att jobba med människor och är en social varelse som gärna står i rampljuset. Men efter en dag med mycket social interaktion behöver jag vara för mig själv i naturen och gärna med mina djur. Hur är det för dig? Var hämtar du din energi? Och har dina naturliga strategier satts ur spel i dessa corona-tider? Eller är du en av dem som njuter av möjligheten att jobba hemifrån?
